SE193714C1 - - Google Patents

Description

Uppfinnare: MN Papadopoulus, C H Deal och E E Young Prioritet begurd [ran den 8 maj 1961 (USA) Uppfinningen avser en process for separation av en yatskeblandning sarskilt av kolvaten genom extraktiv destillation med anvandning av ett selektivt losningsmedel, som kokar yid hogre ternperatur an blandningen och i vilket en eller flera ax blandningens komponenter aro lattare losliga och en eller flera andra komponenter aro mindre lattlOsliga, i en destillationskolonn, fran vilken man erhaller en topprodukt (raffinatfas), som innehaller en eller flera mindre lattlosliga komponenter Ilksom aven en eller flera mera lattlosliga koraponenter. Vid en sadan process bringas ett losningsmedel att stromma nedat genom destillationskolonnen under det att destillationen pagar och angor stiga upp genom kolonnen. Detta stegrar den relativa flyktigheten hos den mindre lattlosliga komponenten (komponenterna) i forhallande till den mera lattlosliga komponenten (komponenterna). Med andra ord medlar narvaron av losningsmedlet blandningen att en komponents tendens att overga fran den flytande fasen till angfasen fora.ndras mer an sanama tendens lies en annan komponent.

Vid kanda processer av detta slag anvander man aterflode for att minska losningsmedelsfOrlusten vid kolonnens ovre *dude och forhindra att de mera lattlosliga komponenterna avga med topprodukten, dvs. en del av raffinatet kondenseras och aterinfores i kolonnen vid dess oyre del, varigenom koncentrationen ay de mindre lattlosliga komponenterna stegras i denna del och den mangd av de mera lattlosliga komponenterna, som avgar med den angformiga topprodukten minskas.

Aterflode har, ehuru det medfor stegring av den utvunna mangden mera lattliisliga komponenter, nagra nackdelar. Salunda stegras mangden ay mindre lattlasliga material i losningsmedelsextraktionsfasen, som avdrages fran kolonnen, ett under alla kolonnbetingelser i hog grad losligt losningsmedel erfordras for att forhindra fasseparation i kolonnen, varigenom nodvandiggores antingen anyandning av ett mindre selektivt losningsmedel eller en mycket stor losningsmedelseirkulation, den relativa flyktigheten minskas pa grund av losningsmedlets laga selektivitet, vilket orsakar stor varmeforbrukning, en mera fullstandig avskiljning av komponenter, som koka yid avsevart hogre temperatur an de onskade, mera lattlosliga, erfordras, dvs. ytterligare forfraktionering erfordras f8r att tillforsakra en skarp separation vid den extraktiva destillationen, och vatskemangden i tornet Ras, varigenom, forutom stone yarmemangder, stone karl erfordras.

Det har nu visat sig, att det ãr mOjligt att kora en process av det specificerade slaget med aterfOring av pa sin hojd en minimal mangd raffinatfas till kolonnen, varvid man undviker ovannthunda nackdelar och dock uppnar ett Mgt utbyte av mera lattlosliga komponenter i ett mycket rent tillstand.

Enligt uppfinningen genomf ores den extraktiva destillationen pa sadant satt att de mera lattabsorberbara komponenterna utvinnas ur raffinatfasen genom tvattning ay denna has i flytande tillstand, foretradesvis i motstrom med ett tvattmedium, som är selektivt for dessa komponenter.

Vid processen enligt uppfinningen avlagsnas de mera lattlosliga komponenterna som bottenprodukt fran kolonnen for extraktiv destillation riled hog renhet (cirka 99 %), men endast med mattligt Mgt utbyte (cirka 80-90 %). Resten av dessa komponenter, Dupl. kl. 12 a: 2— — vanligen endast cirka 10 % eller mindre av den ursprungligen foreliggande mangden, avgar i angform med raffinatfasen vid kolonnens ovre ande. Det lilla raffinatfladet kondenseras och tvattas med ett selektivt losningsmedel, varigenom huvudmangden av de mera lattlasliga komponenterna avlagsnas.

Fordelarna med processen enligt uppfinningen i jamfarelse med konventionell extraktiv destillation har redan angivits har ovan. I jamfOrelse med extraktion vatska/ vatska av den ursprungliga utgangsblandningen medlar denna process avsevard forbattring av sjalva processen och minskar kostnaderna. Salunda är exempelvis anordningen fOr tvattextraktion mycket mindre an i det vanliga fallet, dar utgangsmaterialet forst extraheras med losningsmedel, enar vid processen enligt uppfinningen mangden mera lattlosliga komponenter, som skola extralieras, är 1/10 eller mindre av mangden i det ursprungliga utgangsmaterialet. Tvattningen ãr mycket enklare an extraktion av den ursprungliga blandningen, enar endast ett mattligt utbyte och endast mattlig renhet far de mera lattlasliga komponenterna ur det lilla raffinatflodet erfordras.

Vid genomforande av processen enligt uppfinningen kan losningsmedlet inforas vid den oversta bottnen i kolonnen for extraktiv destillation, varvid det flytande tillflodet infores vid en central eller mitt pa kolonnen belagen punkt. Losnindsmedlet strommar ned genom kolonnen mot str8mmen av de uppatstigande andorna. Den del av kolonnen, som befinner sig Indian tillflodesnivan och det stalle, dar losningsmedlet infores, fungerar som absorptionsdel, i vilken losningsmedlet tvattar angorna och darvid selektivt absorberar de mera lattlosliga komponenterna. Det pa absorberade komponenter rika losningsmedlet gar darefter ned i kolonnens nedre del under tillf16- desnivan, dar mindre lattabsorberbara komponenter liksom aven mera flyktiga, mera lattlosliga avdrivas fran losningsmedlet, exempelvis med hjalp av en kokare. Det pa losta komponenter rika losningsmedlet, som avdrages fran kolonnen for extraktiv destillation, kan inforas i en kolonn for avdrivning av 18sningsmedlet och efter avdrivning aterfOras till kolonnen for extraktiv destillation. Mera lattlOsliga komponenter med hog renhet och i ett Mgt utbyte avdragas som topprodukt fran kolonnen for avdrivning av losningsmedlet. Vattenanga kan inforas I kolonnen for avdrivning av losningsmedlet, cm sa onskas med hjalp av en kokare, for att styra atervinningen av de losta komponenterna i toppprodukten och halten darav i det pa losta komponenter fattiga losningsmedlet. Merflode kan tillampas for att sla tillbaka losningsmedlet i topprodukten frail kolonnen far avdrivning av lasningsmedlet.

' De angformiga, mindre lattlOsliga kompo- nenterna innehallande nagot litet lOsnings.; medel och de mera lattlosliga komponenterna avga som topprodukt fran kolonnen for extraktiv destillation som en raffinatfas, som kondenseras och underkastas tvattning (extraktion vatska/vatska), sa att man erhaller en hoggradigt ren raffinatprodukt innehallande mycket litet mera latthasliga komponenter.

FOretradesvis genomfores denna tvattning i en kontaktapparat forsedd med roterande skivor, exempelvis en sadan som beskrives i den brittiska patentskriften 659 241. I detta fall kan det rika tvattmediet avdragas fran apparatens botten. Utvinning av mera och/ eller mindre latt absorberbara komponenter darifriin kan astadkommas pa vilket som heist lampligt salt. Foretradesvis genomfores detta atminstone delvis tillsammans med avdrivningen av det pa losta komponenter rika, selektiva losningsmedlet, lampligen genom in-faring vid bottnen av kolonnen for avdrivning av 18sningsmedlet, antingen separat eller efter sammanblandning med rikt losningsmedel fran kolonnen for extraktiv destillation. Denna inforing kan, om sa onskas, foregas av partiell avdrivning av tvattmediet pa. ett annat satt, exempelvis genom expansionsforangning, varigenom fOrhindras att mindre lattlosliga komponenter inkomma i kolonnen fOr avdrivning av losningsmedlet och dar fOrorenar de mera lattlosliga komponenterna, som avdragas fran denna kolonn, enar dessa aro latta att utvinna genom expansionsfOrangning.

Foretradesvis infores atminstone en del av de komponenter, som utvunnits ur tvattmediet i kolonnen for extraktiv destillation och/ eller i zonen, dar tvattning av raffinatfasen sker. Dessa aro i allmanhet for det mesta mindre lattabsorberbara komponenter. Denna inforing av utvunna komponenter sker lampligen i kolonnen fOr extraktiv destillation ovanfor inloppet for den for separation avsedda blandningen, men i tvattzonen under inloppet fOr raffinatfasen i andamal att astadkomma en aterstromning (backwash) i denna zon.

Lampligen infares atminstone en del av tvattmediet, sedan det anvants f Or tvattning av raffinatet, i kolonnen for extraktiv destillation. Detta kan antingen vara rikt tvattmedium, sadant det avdrages frail tvattsteget eller tvattmedium, varifran en del av eller alla de i detta steg darav absorberade komponenter aterutvunnits. Detta stegrar utbytet och renheten hos de mera lattabsorberbara komponenterna, som erhallas vid processen.

Lampligen anvandes ett och samma amne som tvattmedium och selektivt losningsmedel, vilket underlattar utvinningen av de absorberade komponenterna, vilka kunna avdragas Fran bada medierna samtidigt utan att man — —3 efterat behover separera losningsmedlet fran tvattmediet.

Det vid processen enligt uppfinningen anvanda losningsmedlet maste vara stabilt vid de temperaturer, som 'Ada i kolonnen for extraktiv destillation °eh, clarest sadan anvandes, kolonnen for avdrivning av losningsmedlet.

Bland inom har ifragavarande industrionraden kanda, extraktiva losningsmedel aro losningsmedel av sulfolantyp speciellt lampade for anvandning vid processen enligt uppfinningen. Med ett losningsmedel av sulfolantyp avses ett losningsmedel, som atminstone i huvudsak utgores ay sulfolan, sulfolen och/eller ett eller flera sulfolan- eller sulfolenderivat, sadana som beskrivas exempelvis i den brittiska patentskriften 625 505. Ett losningsmedel av detta slag innehaller lampligen minsta mojliga mangd vatten, enar delta ogynnsamt kan paverka dess losande formaga. Sadana losningsmedel ha relativt lag flyktighet och 15sa sig darfor endast obetydligt i det angformiga raffinatet, som avgar som topprodukt frail kolonnen, kunna latt separeras fran raffinatet eller topprodukten, i synnerhet genom tvattning och kunna i sâ fall efterat latt utvinnas ur tvattvattnet, aro 10gselektiva, varigenom processen av hog losningsmedelscirkulation orsakat varmebehov minskas, och ha lag varmekapacitet, vilket mojliggor dels att den extraktiva destillationen kores yid lag temperatur, varigenom processens selektivitet forbattras och arbetstrycket minskas, och dels att losningsmedlet atervinnes genom avdrivning vid h8g temperatur, varigenom behovet av vattenanga for avdrivningen minskas. &Adana losningsmedel av sulfolantyp kunna framstallas genom kondensation av en konjugerad diolefin med svaveldioxid, varefter den resulterande produkten underkastas hydra-ring, alkylering, hydratisering och/eller andra substitutions- eller additionsreaktioner. 2-Sulfolen med formeln: 00 s% /\ HC CH, 11 HCCH, kan framstallas genom isomerisering av kondens ationsprodukten.

Exempel pa losningsmedel av sulfolantyp aro: 2-metylsulfolan, 2,4-dimetylsulfolan., 2,4- dimety1-4-sulfolan,mety1-3-sulfolanyleter, ety1-3-sulfolanylsulfid, inetylary1-3-sulfolanyleter, n-aryl-3-sulfolanylamin, 3-sulfolanylacetat m. fl.

Ett fOredraget losningsmedel av sulfolantyp for anvandning yid den extraktiva destil lationen enligt uppfinningen har den allmanna formeln: R1—CH—CH—R3 CH—H4 \ s / 0 0 (varvid R1, R2, R3 och R4 antingen aro inbordes lika eller atminstone en av dem ãr olika de andra), i vilken formel B, R2, R3 och/eller R4 aro en vateatom, en alkylgrupp med upp till 8 kolatomer, en arylradikal med upp till 10 kolatomer, en alkoxiradikal med upp till 8 kolatomer, en arylalkylradikal med upp till 12 kolatomer eller blandningar darav. Vid en speciellt foredragen utforingsform sta alla symbolerna R for vate och losningsmedlet utgores salunda am osubstituerad sulfolan med formeln: 0 -0 Ns, \ CH, CH2 C1-12—CH, Andra mycket lampliga hisningsmedel Oro losningsmedel av glykoltypen, exempelvis dietylenglykol, olika polyetylenglykoler, dipropylenglykol och blandningar darav.

Manga olika blandningar kunna separeras genom processen enligt uppfinningen. De bora atminstone vara delvis fOrangbara mid temperaturer vasentligt under det anvanda losningsmedlets koktemperatur och inerta gentemot losningsmedlet. Processen Or av speciellt vdrde for separation ay blandningar av foreningar, vilka icke kunna separeras genom vanlig fraktionerad destillation enbart, ear deras olika komponenter ha kokpunktsintervall, som overlappa varandra, eller enar de aro mid konstant temperatur kokande blandningar.

Sattet enligt uppfinningen kan tillampas pa blandningar med vida eller snava kokintermall och komponentgrupperna, som skola separeras fran varandra kunna utgoras ay exempelvis paraffiniska eller icke-paraffiniska (exempelvis olefiniska), aromatiska och ick.earomatiska, tunga och latta aromatiska, paraffiniska eller andra kolvaten, men exempelvis ocksa alkoholer och estrar eller andra icke-kolvaten. Ehuru processen Or speciellt effektiv for separation av monocykliska, aromatiska kolvaten frail blandningar darav med paraffiniska kolvaten kan processen ocksa effektivt koras for utvinning av polyeykliska, aromatiska kolvaten, sasom naftalener, alkylnaftalener, antracen och andra aromatiska kolvaten, som kunna yam blandade med naftener, olefiniska kolvaten och cykloolefiner. 4— — Processen kan med speeiell fordel anvandas for separation av vid konstant temperatur kokande blandningar innehallande fraktioner av petroleumomvandlingsprodukter med aromatiska, paraffiniska och olefiniska kolvaten med 6, 7 och 8 kolatomer, nar andamalet är att utvinna bensener, toluen och/eller xylen ur dessa. Det är speciellt lampligt for utvinning av aromater ur blandningar innehallande dessa i en mangd fran cirka 75 till cirka 95 viktprocent. Faredragna utgangsblandningar aro katalytiskt reformerade bensinfraktioncr, sasom hydroformat och platformat, Iran fraktioner av bensin erhallna som biprodukter vid framstallning av (lagre) olefiner genom langtgaende termisk krackning, med eller utan anvandning av vattenanga, av kolvatematerial, exempelvis som beskrives i det belgiska patentet 590 748 eller fran (fraktioner av) latta kolvateoljor erhallna som biprodukter vid framstallning av koks fran stenkol. En raffineringsbehandling, foretradesvis en hydrerande raffineringsbehandling, tillampas lampligen forst pa sadana utgangsblandningar far reduktion av olefinhalten, innan de underkastas processen enligt uppfinningen, enar upplosningen mellan aromatiska och mattade kolviiten av bade den. alifatiska och den alicykliska typen lattare och effektivare kan astadkommas an mellan aromatiska och olefiniska kolvaten. Som ett alternativ till rena aromater kan man fran katalytiska reformat ocksa framstalla ett aromatiskt extrakt med Mgt oktantal, som är lampligt som blandkomponent for premiumbensin, varigenom man som aterstod erhaller en icke-aromatisk fraktion med lagt oktantal, som är lamplig som turbinbransle.

De vid processen enligt uppfinningen anvanda apparaterna kunna vara av vilken som heist lämplig typ. Den extraktiva destillationen kan genomforas i en packad destillationskolonn eller en kolonn forsedd med klockbottnar eller silbottnar. Lampligen anvandes en kolonn med ventilbottnar, exempelvis en sadan som beskrives i det belgiska patentet 591 929, eller bottnar av det slag, som beskrivas i det brittiska patentet 764 650 med zoner for foretradesvis skeende genomstramning av vatska.

Temperaturen, som tillampas under proces-sen enligt uppfinningen, kan variera mom vi- da granser, forutsatt att den ligger Over bubb- lingstemperaturen for blandningen, som skall separeras, och vasentligt under losningsmed- lets koktemperatur -vid de tryck- och tempe- raturbetingelser, som uppratthallas i kolonnen far extraktiv destination. Underatmosfa- riska tryck kunna tillgripas i andamal att sanka temperaturen, darest blandningen icke ir termiskt stabil vid hog temperatur. Lamp- liga temperaturer for processen ligga mom ett intervall, som barjar ungefar vid det an-vanda losningsmedlets smaltpunkt och slutar ungefar vid dess kokpunkt vid ett tryck mellan cirka 0,007 och cirka 35 atmosfarer abso- lut tryck, forutsatt att lasningsmedlet är sta- hilt under dessa betingelser. Den lampligaste driftstemperaturen varierar med det tryck, som uppratthalles under processen, och Or i allmanhet en kompromiss, enar i allmanhet losningsmedlets selektivitet avtar med stigan- de temperatur, samtidigt som den absoluta losligheten stiger med stigande temperatur, sä att vid losningsmedlets koktenaperatur under foreliggande tryck i huvudsak inget material laser sig, hur hog selektiviteten an ma bli. Lampligen uppratthalles i huvudsak atmosfarstryck i kolonnen for extraktiv destination.

Mangden losningsmedel bar vara minst tillracklig for upplosning av de for extraktion avsedda bestandsdelarna. I nagra fall kan ett avsevart averskott Over denna mangd anyandas, i synnerhet nar man onskar tvatta de sista sparen av de mera lattlosliga bestandsdelarna ur angan. Den naest ekonomiska mangden varierar med naturen hos det anvanda Risningsmedlet, tillampade temperaturer och tryck och den speciella blandning, som shall underga extraktiv destination. Anvandbara volymforhallanden losningsmedel: tillflode kunna variera mellan cirka 0,5:1 och cirka 20:1 och Or foretradesvis cirka 5:1.

Losningsmedlets selektivitet kan ibland ytterligare stegras genom tillsats av ett utspadningsmedel sasom vatten till losningsmedlet. I synnerhet innehalla losningsmedel av sulfolantyp lampligen en relativt liten halt vat-ten lost dan fOr stegring av selektiviteten hos losningsmedelsblandningen utan vasentlig minskning av losningsfOrmagan far de 'tiara lattlosliga komponenterna i utgangsblandningen. Narvaron av vatten i losningsmedelsblandningen innebar dessutom att det dari in-gar ett relativt flyktigt material, som kan destilleras fran det rika 18sningsmedlet i avdrivaren for losningsmedlet i och far forangfling av de sista sparen av de mera lattlosliga komponenterna fran det rika losningsmedlet genomvattenangedestillation. Losningsmedelsblandningen kan innehalla fran cirka 1 till cirka 20 viktprocent utspadningsmedel, foretradesvis fran cirka 5 till cirka 15 viktprocent, beroende pa det speciella losningsmedel, som anvandes och processbetingelserna.

Uppfinningen skall ytterligare belysas med hanvisning till ritningen, i vilken emellertid icke visas alla pumpar, behallare, varmevaxlare, ventiler, sidoledningar, utlopp, kokare, kondensorer, kylare och annan hjalputrustning, som kan vara nodvandig for processens ratta drift.

Den for separation avsedda blandningen, som i detta fall innehaller en. hag halt aroma-ter fiirutom icke-aromatiska kolvaten, inf8res i en kolonn 1 for extraktiv destination genom ledningen 2 vid en punkt ungefar mitt emel- — — Ian kolonnens hada andar. Detta tillflode kontaktar i motstrom en ldsning av fattigt losningsmedel, i detta fall sulfolan, som infores i kolonnen genom ledningen 3 med en ternperatur nagot under utgangsblandningens bubbeltemperatur. Losningsmedlet infores vid en foredragen punkt, dvs. vid den oversta bottnen i kolonnen. Kolonnen 1 innehaller flera bottnar, exempelvis ventilbottnar, gaiterbottnar e. d. i och far forbattring av kontakten mellan anga och vatska. Kolonnen 1 är utrustad med en kokare 4, en angledning 5 och en ledning 14 for extraktfasen. Den del av kolonnen, som befinner sig mellan den niva, vid vilken losningsmedlet infores och tillflodet fungerar som absorptionsavdelning, i vilken anger, som stiga upp genom kolonnen tvattas med nedatstri5mmande, flytande sulfolanlosningsmedel, i vilket aromaterna absorberas. Aterstoden av ingan (raffinatfasen) innehallande en huvudmangd av icke-aromatiska kolvaten och nagot litel aromatiska kolvaten samt sulfolanlosningsmedel, avgar som topprodukt genom ledningen 5 till kondensorn 6 och inkommer i tvattkolonnen 7 (extraktion vatska/vatska) i narheten av dess nedre ande. Kolonnen 7 ãr i detta fall pa ett foredraget satt forsedd med roterande skivor, som tillfarsakra effektiv extraktion av aromaterna i raffinatfasen. Ett material pied h8g renhet och h5gt utbyte av mattade kolvaten lamnar kolonnen 7 genom ledningen 8. Fattigt tvattmedium, aven sulfolan, infores i kolonnen 7 genom ledningen 24. Det rika Risingsmedlet fran kolonnen 7 innehallande aroma-ter, sulfolan som tvattmedium och sparmangder av latta, matade kolvaten, avgar genom ledningen 9 och kan atminstone delvis kombineras med det rika lOsningsmedlet, som avgar fran kolonnen 1 genom ledningen 14, eller foretradesvis aterforas till kolonnen 1 genom ledningen 10, lampligen vid en punkt under den, vid vilken losningsmedlet infores och Over tillflodesnivan. Alternativt kan det rika lOsningsmedlet gâ genom ett karl 25 f5r partiell expansionsforangning, varvid det expanderade materialet, huvudsakligen mattade kolvaten, aterinfOres i kolonnen 7 som Aterstromning (backwash) genom en ledning 27 eller infores i kolonnen 1 lampligen vid en punkt ovanfor tillflodet, genom ledningen 26. Extraktfasen innekallande sulfolan och den selektivt absorberade komponenten av tillf15- desblandningen (aromater), som avdrages fran kolonnen 1 genom bottenledningen 14, aterfOres delvis till kolonnen genom kokaren 4. Aterstoden av rikt losningsmedel infOres i en kolonn 11 far avdrivning av losningsmedlet i och for avskiljning av de extraherade aromaterna fran sulfolanen. Kolonnen 11 Or f Orsedd med en kokare 12 och med en angledning 13. Vatten infores i kokaren 12 genom ledningen 15. Den aromatiska delen av det rika losningsmedlet avgar som topprodukt ge- nom ledningen 13 till en kondensor 20. Den kondenserade blandningen av vatten och produkt gar darefter till en fasseparator 21, varvid den aromatiska slutprodukten avdrages genom ledningen 22. Vatten avdrages genom ledningen 15 och aterinfores genom kokaren 12 i kolonnen 11 far avdrivning av losningsmedlet. En del av den aromatiska produkten aterfores till kolonnen fOr avdrivning av losningsmedel genom en ledning 23 som aternode fOr att minska mangden sulfolan i toppprodukten fran avdrivaren. Det fattiga losningsmedlet innehallande en liten mangd vat-ten lamnar kolonnen 11 genom ledningen 3 och aterinfores i kolonnen 1 vid den oversta bottnen i kolonnen, efter att ha passerat genom en varmevax.lare 16 och en kylare 17. Vattenhalten i det fattiga lasningsmedlet kan uppratthallas vid en onskad niva genom regtering av betingelserna i avdrivaren 11. En med ventil fOrsedd ledning 18 Or anordnad for tillforsel av nytt losningsmedel till systemet, nar sa erfordras. Ett delflode av fattigt los- ningsmedel (mellan cirka 5 och cirka 10 % av den. totala losningsmedelsmangden) kan avdragas genom ledningen 19 och ledas till ett reningssystem for losningsmedlet, exempelvis en expansions- eller vakuumkolonn (icke -visad), i och for avlagsnande av fOroreningar. Efter reningen kan lOsningsmedlet aterf5ras till systemet genom ledningen 3.

Claims (15)

Patentanspr Ak:

1. Salt att genom extraktiv destillation separera en vatskeblandning, sarskilt av kolvaten, med anvandning av ett selektivt losningsmedel, som kokar vid hogre temperatur On blandningen och i vilket en eller flera av blandningens komponenter ara mera lattlosliga och en eller flera andra komponenter aro mindre lattlOsliga, i en destillationskolonn, fran vilken man erhaller en topprodukt (raffinatfas), som innehaller en eller flera rnindre lattlOsliga komponenter liksom aven en eller flera lattlosliga komponenter, kannetecknat av aLt mera lattabsorberbara komponenter utvinnas frail raffinatfasen genom tvattning av denna i flytande tillstand, foretradesvis i motstrOm, med ett tvattmedium, som Or selektivt for dessa komponenter, och i en kontaktapparat fiirsedd med roterande skivor.

2. Satt enligt patentanspraket 1, kannetecknat av att utvinningen av absorberade komponenter ur tvattmediet atminstone delvis astadkommes tillsammans med avdrivningen av rikt, selektivt losningsmedel.

3. Satt enligt nagot av foregaende patentansprak, kannetecknat av att atminstone en del av komponenterna, som utvunnits ur tvattmediet, inforas i kolonnen fOr extraktiv destillation och/eller i zonen, i vilken tvattning av raffinatet sker. — —

4. Satt enligt nagot av foregaende patentansprak, kannetecknat av att atminstone en del av tvattmediet, sedan det anvants for tvattning av raffinatet, infores i kolonnen for extraktiv destillation.

5. Sall enligt nagot av foregaende patentansprak, kanneteclmat av att samma amne anvandes som tvattmedium och som selektivt losningsmedel.

6. all enligt nagot av fOregaende patentansprak, kannetecknat av att det selektiva losningsmedlet och/eller tvattmediet Sr ett lasningsmedel, foretradesvis ett torrt losningsmedel av sulfolantyp.

7. Salt enligt patentanspraket 6, kannetecknat av att det selektiva losningsmedlet och/ eller tvattmediet har strukturformeln: 0 0 N /\ R1—CH CH—R3 I R2—CH—CH--R, i vilken var och en av symbolerna RI, R2, R3 och R4 representera en vateatom, en alkylradikal med upp till 8 kolatomer, en arylradikal med upp till 10 kolatomer, en alkoxiradikal med upp till 8 kolatomer eller en arylalkylradikal med upp till 12 kolatomer.

8. Satt enligt patentanspraket 7, kannetecknat av att RI, R2, R3 och R4 aro vateatomer.

9. Satt enligt na.got av patentanspraken 15, kannetecknat av att det selektiva losningsmedlet och/eller tvattmediet Sr ett losningsmedel av glykoItyp.

10. Salt enligt na.got av foregaende patentansprak, kannetecknat av att de mera lattlosliga komponenterna aro aromatiska kolvaten, som inga med minst cirka 75 viktsprocent i den. for separation avsedda blandningen.

11. Satt enligt na.' got av foregaende patentansprak, kanneteeknat av att den for separation avsedda blandningen Sr en katalytiskt reformerad bensin eller en fraktion darav.

12. Satt enligt nagot av patentanspraken 1 —10, kannetecknat av att den for separation avsedda blandningen Sr en bensin, foretradesvis en raffinerad bensin, som erhallits som biprodukt vid framstallning av (lagre) olefiner genom langtgaende termisk krackning av kolvatematerial, fakultativt med anvandning av vattenanga, eller en fraktion darav.

13. Satt enligt nagot av patentanspraken 1 —10, kannetecknat av att den for separation avsedda blandningen Sr en lag kolvateolja, foretradesvis en raffinerad, latt kolvateolja, som erhallits som biprodukt vid framstallning av koks fran stenkol, eller en fraktion darav.

14. Satt enligt nagot av forega:ende patentansprak, kannetecknat av att losningsmedlet och/eller tvattmediet innehaller fran cirka 1 till cirka 20, foretradesvis fran cirka 5 till cirka 15 viktsprocent vatten.

15. Komponenter eller grupper av komponenter, vilka Oro mera lattlosliga 'Tsp. mindre lattlosliga i ett selektivt lOsningsmedel, i synnerhet aromatiska resp. icke-aromatiska kolvaten eller blandningar darav, erhallna pa salt som angives i nagot av fOregaende patentansprak. Anforda publikationer: Patentskrifter fran USA 2 091 078, 2 315 057.