SE1250935A1 - Övervakningssystem - Google Patents

Abstract

14 SAMMANDRAG FOreliggande uppfinning relaterar till en metod for ett Overvakningssystem, innefattande stegen att motta en bild fran en overvakningskamera som infAngar en bildsekvens av ett forutbestamt omthde, detektera rOrelse inom det forutbestamda omthde, alstra ett larm om rörelse detekteras, bestamma typen av larm, satta ett icke-larmomfade inom bilden om typen av larm bestams finns pa en lista av forutbestamda larmtyper, och under en forutbestamd tidsperiod undertrycka detektering av rorelse inom icke-larmomfadet. Uppfinningen innefattar ocksa. ett motsvarande overvakningssystem och en 10 mjukvaruprodukt. For publicering: Fig. 1

Description

OVERVAKNINGS SYSTEM TEKNISKT OMRADE Foreliggande uppfinning hanfor sig till en metod for ett overvakningssystem. Uppfinningen relaterar ocksa till ett motsvarande overvakningssystem och en mjukvaruprodukt.

UPPFINNINGENS BAKGRUND Vid anvandningen av ett konventionellt overvakningssystem anvands typiskt ett flertal olika kameror for kontroll och overvakning av ett flertal intressanta omraden, varvid videostrommarna som alstras av kamerorna tillhandahalls till en mansklig operator for att bestamma om nagra abnormiteter existerar. Vid vissa tillfallen kan overvakningssystemet dessutom innefatta ett datorsystem som kan utfora behandling av videostrommarna sâ att den manskliga opera-toren endast behover involveras om datorsystemet automatiskt har beslutat att det foreligger en abnormitet, till exempel ett mojligt larmtillstand som behover interaktion av den manskliga operatOren.

Introduktionen av ovan namnda datorsystem minskar drastiskt arbetskostnaden och mOjliggOr fcir den manskliga operatOren att Overvaka ett stone antal videostrOmmar. Vid maximering av antalet videostrommar som hanteras av en ensam operator tenderar arbetet att bli valdigt trottsamt, vilket mojligen reducerar overvaknings- och observationskvaliteten. Detta galler specifikt for repetitiva felaktiga larm som sker pa samma plats.

Det är saledes onskvart att forbattra overvakningsomstandigheterna for den 20 manskliga operatOren, inkluderande att minska antalet felaktiga larm som presenteras for operatOren.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN I enlighet med en aspekt av uppfinningen uppnas ovanstaende delvis av en metod for ett overvakningssystem, innefattande stegen att motta en bild fran en overvakningskamera som infangar en bildsekvens av ett forutbestamt omrade, detektera rorelse inom namnda forutbestamda omràde, alstra ett larm om rorelse detekteras, bestamma typen av larm, satta ett icke-larmomrade inom bilden om typen av larm som bestamts finns pa en lista av forutbestamda larmtyper, och under en forutbestamd tidsperiod undertrycka detektering av rorelse inom icke-larmomildet. 2 Om ett larm i enlighet med uppfinningen bestams att vara pa en lista av fOrutbestamda typer (dar en larmtyp typiskt definieras som att infatta att relatera till rorelse av till exempel icke-manskliga objekt, mansklig rorelse i enlighet med ett forutbestamt monster, djurrOrelse och/eller brus osv., som är av felaktig typ men fortfarande alstrar ett larm), kan ett icke-larmomeade sattas Mom bilden (dvs. utgiirande en delsektion av det fOrutbestamda omradet, dar det forutbestamda omradet typiskt är ett omthde av intresse och i behov av overvakning) for att tillata en tidsbaserad undertryckning av vidare alarm. Sadan undertryckning minimerar fordelaktigt repeterade felaktiga larm, eftersom endast ett "forsta" larm behover vidare hantering, mojligen av en mansklig operator. Efterfoljande larm som harstammar fran ett icke-larmomilde Mom det forutbestamda omrndet kommer att undertryckas (under den forutbestamda undertryckningstidsperioden), medan man fortfarande tillater kontroll/overvakning/rorelsedetektering av den aterstaende delen av det forutbestamda °mid& (dvs. den delen av bilden som inte inkluderar icke-larmsomthdet). Endast ett saval som flera icke-larmomthden kan saledes sattas Mom samma forutbestamda omrade, vilka mojligen har visst overlapp i relation till varandra och har samma eller olika forutbestamda undertryckningstidsperioder. Det ska noteras att icke-larmomrndet kan tacka endast en del av det forutbestamda omthdet eller hela det forutbestamda omfadet. Att tillâta icke-larmomeade att tacka hela det forutbestamda omradet kan ha vissa fordelar baserat pa typen av funktionalitet som anvands for rOrelsedetektering.

Typen av larm kan till exempel foretradelsevis anvandas for att definiera undertryckningstidsperioden. Den forutbestamda undertryckningstidsperioden kan alternativt vara fast eller justerbar pa samma vis for all a typer av larm.

Ett tidur for jamfOrelse med en forutbestamda undertryckningstidsperioden kan vidare aterstallas i det fall ett vidare (andra) larm sker under den forutbestamda undertryckningstidsperioden, vilket aktivt akar (till exempel dubblering i fallet av tva efter varandra efterliggande larm) tidsperioden for att undertrycka vidare larm (vilket typiskt är giltigt for fallet med ett och/eller overlappande omthden). Det kan ocksâ vara mojligt att inte bara aterstalla tiduret utan aven tillata tiduret att aterstallas baserat pa typen av larm. I fallet av ett flertal pa varandra foljande larm Mom samma omrnde kan den fordefinierade undertryckningstidsperioden vidare tillatas att sekventiellt minskas, dvs. darigenom tillâta den forutbestamda undertryckningstidsperioden att bli kortare och kortare for varje darpa foljande larm Mom samma omfade (till exempel det andra larmet Egger endast till 50 % extra till undertryckningstidsperioden, ett tredje larm lagger till 25 % extra, osv.). 3 Rorelsedetekteringen utfors foretradelsevis av en datorbaserad algoritmfunktion pa bilderna som inhamtas av overvakningskameran. Enligt det koncept som tillhandahalls enligt foreliggande uppfinning kan det dessutom (altemativt eller dessutom) vara mojligt att anvanda vidare organ fOr att utfOra sadan rorelsedetektering. En PIR-sensor (passiv infrarod sensor) eller nagon annan typ av riirelsebaserad sensorteknologi (till exempel baserat pa nagot av ljud, ogenomskinlighet, geomagnetism, reflektion av utsand energi, och vibration) kan anvandas for att utfora rorelsedetektering.

I en foredragen utforingsform kan bestamningen av typen av larm utforas av en mansklig operator (manuell/mansklig kategorisering av typen av larm). Den manskliga operatoren kan saledes helt manuellt bestamma larmtypen, eller med hjalp av en semiautomatiserad process dar anvandaren tillhandahalls med ett val av "basta forslag" vilka mojligen alstrats av datorbaserad bildbehandling av de mottagna bildema (datoriserad klassificcring av typer av larm).

I en av uppfinningens utfOringsformer kan listan med de fOrutbestamda larmtyperna innefatta ett flertal olika typer av felaktiga larmtillstand. Sadana typer av larm kan typiskt relatera till felaktiga larm som alstrades av till exempel olika typer av djur (och relaterade rorelsemonster) molnbaserade distraktioner (till exempel moln som ror sig Over en klar himmel), olika (generella) rorliga objekt (till exempel en del av en presenning som ror sig i vinden, osv.), en person som ror sig "fel riktning".

I en fOredragen utforingsform kan det dessutom vara majligt att tillàta efterfoljande larm att alstras inom ett icke-larmomrade i det fall typen av det efterfOljande larmet skiljer sig fran typen av larm som initialt bestamdes vid installningen av ickelarmomthdet. I fall icke-larmomradet typsattes baserat pa rorelsen av- en del av en presenning som rOr sig i vinden kan saledes ett efterfoljande larm som baseras pa till exempel en person eller ett fordon som ror sig inom omradet fortfarande alstra ett larm som ska verifieras av till exempel en mansklig operator.

Steget att alstra ett larm kan foretradelsevis vidare innefatta att bestamma en position f6r larmet inom omradet, dar icke-larmomeadet baseras pa positionen av larmet. Positionen eller larmet relaterar saledes typiskt till omildet Mom bilden dar rorelsen detekterades (typiskt giltigt for bildbaserad rorelsedetektering). Icke-larmomradet kan alternativt sattas av en mansklig operator. Icke-larmomildet sans foretradelsevis nagot storre an omradet inom vilket rorelsen detekterades (typiskt giltigt for bildbaserad roreseldetektering). I en semiautomatiserad process sa som diskuteras ovan kan valet av larmtyp(er) som tillhandahalls den manskliga operatOren baseras pa larmets position. 4 I enlighet med den andra aspekten av foreliggande uppfinning tillhandahalls ett overvakningssystem, innefattande atminstone en overvakningskamera som infangar en sekvens med bilder over ett forutbestamt omthde, en styrenhet som ansluts till atminstone en overvakningskamera, varvid styrenheten konfigureras att detektera rorelse Mom det forutbestamda omradet, alstra ett larm om rorelse detekteras, satta ett icke-larmomfide Mom bilden om typen av larm är bestamt att vara pa en lista av forutbestamda larmtyper, och under en forutbestamd tidsperiod undertrycka detektering av larm i icke-larmomradet. Denna aspekt av uppfinningen tillhandahaller liknande fordelar sasom diskuteras ovan i anslutning till den foregaende aspekten av uppfinningen.

Styrenheten är foretradelsevis vidare konfigurerad att motta, genom ett anvandargranssnitt, en indikation av larmtypen frau den manskliga operatoren. Sâ som indikerats ovan tillater detta att en mansklig interaktion sker for att bestamma for om det "forsta" larmet är av en felaktig typ.

I enlighet med en vidare aspekt av foreliggande uppfinning tillhandahalls datormjukvara innefattande ett datorlasbart medium som pa sig har lagrat ett datorprogram organ for att styra ett overvakningssystem varvid datormjukvaran innefattar kod for att motta en bild fran en overvakningskamera som infangar en sekvens med bilder av ett forutbestamt omrade, kod for att detektera rorelse Mom det forutbestamda omradet, for att alstra ett larm om rOrelse detekteras, kod fOr att bestamma typen av larm, kod for att satta ett icke- larmomfide om typen av larm bestams vara pa en lista av forutbestamda larmtyper, och kod for att under en forutbestamd tidsperiod undertrycka detektering av threlse i ickelarmomradet.

Styrenheten är ffiretradelsevis en mikroprocessor (mOjligen integrerad i kameran), flagon annan typ av datorenhet till exempel anordnad i narhet till kameran eller vid en overvakningsstation for den manskliga operatoren. Det datorlasbara mediet kan pa liknande sat vara vilken som typ av minnesenhet, inkluderande en av ett ickeflyktigt direktminne, en harddiskenhet, en diskett, en CD-ROM, en DVD-ROM, ett USB-minne, ett SD-minneskort, eller ett liknande datorsparbart medium sâ som kant inom omradet.

Vidare sardrag hos och fordelar med foreliggande uppfinning kommer att bli uppenbara vid genomgang av de bilagda kraven och nedanstaende beskrivning. Fackmannen forstar att olika sardrag i enlighet med foreliggande uppfinning kan kombineras for att skapa andra utforingsformer an dem som beskrivs nedan utan att franga foreliggande uppfinnings omfang.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Olika aspekter av uppfinningen inklusive dess specifika sardrag och fordelar fOrsta's framgangsrikt genom nedanstaende detaljerade beskrivning och de bifogade riktningarna i vilka: Fig. 1 illustrerar ett overvakningssystem i enlighet med en nuvarande foredragen utforingsform av uppfinningen; Fig. 2 visar ett flodesschema for en metod i enlighet med en utforingsform av uppfinningen; och Fig. 3 illustrerar konceptuellt driften av overvakningssystemet i enlighet med uppfinningen.

DETALJERAD BESKR1VNING Foreliggande uppfinning kommer nu pa ett mer komplett satt beskrivas nedan med referens till de bilagda ritningarna pa vilka nuvarandc foredragna utforingsformer av uppfinningen visas. Uppfinningen kan daremot utforas pa manga olika salt och ska inte anses begransad till utforingsformerna som anges har i; dessa utforingsformer ska snarare anses tillhandahafta for grundlighet och kompletthet och beskriver fullstandigt uppfinningen for fackmannen. Motsvarande hanvisningsbeteckningar refererar alltigenom beskrivningen till motsvarande delar.

Med hanvisning till ritningarna och speciellt till Fig. 1 visas ett overvakningssystem 100 enligt med en mojlig utforingsform av uppfinningen. Overvakningssystemet 100 innefattar atminstone en kamera 102 som tillhandahalls fOr overvakning och sakerhetssyfte for att overvaka ett forutbestamt omrade 104 (dvs. ett intressant omiide), vilket i den illustrerade utfOringsformen är en del av en byggarbetsplats.

Kamera 102 kan vara en analog eller en digital kamera och kan innefatta olika nivaer av video lagring och videobehandlingsegenskaper i syfte att infanga en strom av bilder av det forutbestamda omradet 104 med en bildhastighet (FPS) pa till exempel 30 bilder per sekund. Vilken som helst annan bildhastighet är sjalvklart mojlig och inom uppfinningens omfattning, till exempel en lagre bildhastighet kan vara lamplig for att minska datavolymen som alstras av overvakningssystemet 100. En eller flera kameror 102 kan anvandas i relation till uppfinningen. Strommen av bilder (videostrom) behandlas av ett videobehandlingssystem 106, till exempel anordnat att detektera om nagon rorelse existerar inom strommen med infangade bilder till exempel med hjalp av kanda bildbehandlingsalgoritmer. 6 Videobehandlingssystemet 106 kan inkludera en allman processor, en applikationsspecifik processor, en krets som innehaller behandlingskomponenter, grupp av distribuerade behandlingskomponenter, en grupp av distribuerade datorer som konfigurerats for behandling, osv. Processorn kan vara eller inkludera vilket som heist antal av hardvarukomponenter for att utfora data eller sig-nalbehandling eller for att exekvera datorkod som lagrats i minne. En processor kan ocksà inkluderas i kameran (kameror) 102. Minnet kan vara en eller flera enheter for att lagra data ochleller datorkod for att utfora eller mojliggora de olika metoder som beskrivs i foreliggande beskrivning. Minnet kan inkludera flyktigt minne eller ickeflyktigt minne. Minnet kan inkludera databaskomponenter, objektkodskomponenter, skriptkomponenter, eller nagon som heist annan typ av informationsstruktur for att stodja uppfinningens olika aktiviteter. I enlighet med en exemplifierad utforingsform kan vilken som typ av distribuerad eller lokal minnesenhet anvandas mcd system& och mctoden i cnlighet mcd beskrivningen. I enlighet mcd den exemplifierade utforingsformen är minnet kommunikativt kopplat till processorn (till exempel via en krets eller pa annan tradad/tradlos natverksanslutning) och inkludera datorkod for att exekvera en eller flera av de processer som beskrivs har i.

Videobehandlingssystemet 106 kan anordnas i nara anslutning till kameran 102, till exempel vid byggarbetsplatsen, eller kan tillhandahallas vid en fiarrposition, dar strOmmen av bilder som infangas av kameran 102 sands till videobehandlingssystemet 106.

Funktionaliteten och behandlingen som tillhandahalls med hjalp av uppfinningen kan saledes till exempel distribueras mellan kameran 102, och videobehandlingssystemet 106, och mojligen vidare elektronisk behandlingsutrustning som tillhandahalls i anslutning till overvakningssystemet 100. Wan vidare elektronisk behandlingsutrustning kan till exempel vara "molndatorbaserad".

Overforingen kan vara trndad eller trndlos, till exempel inkluderande en trndad anslutning sâ som ett fastighets-LAN, WAN, ett ethernetnatverk, ett IP-natverk, osv., och tradlosa anslutningar sasom WLAN, CDMA, GSM, GPRS, 3G-mobilkommunikationer, mobilkommunikationer, blatand, infrarott eller liknande. Videobehandlingssystemet 106 kan anordnas att behandla en strom av bilder fran en ensam eller ett flertal olika kameror 102/108. Overvakningssystemet 100 innefattar vidare en datorterminal 110 som till exempel tillhandahalls med ett grafiskt styrgranssnitt som hanteras av en mansklig operator, till exempel for att bestamma typen av larm som detekteras av videobehandlingssystemet 106 och/eller for att tillhandahalla aterkoppling for att initiera en platsbaserad vaktare i syfte att kvittera larmet, osv. 7 I en exemplifierad utforingsform innefattar det forutbestamda omthdet 104, till exempel byggarbetsplatsen, ett flertal olika objekt, fasta och mobila, som är synliga i strommen av bilder som ffingas av kameran 102. Vid byggarbetsplatsen kan det till exempel finnas ett fordon 1112, en byggnad som är under uppbyggnad 114, en gravmaskin 116, en hog med balkar och plankor som tacks av en presenning 118, ett flertal moln 120 som ror sig over en klar himmel Vid drift av overvakningssystemet 100 med vidare referens till Fig. 2 och 3, mottar, Si, videobehandlingssystemet 106 bilder fran kameran 102. Videobehandlingssystemet 106 bestammer om rorelse detekteras, S2, till exempel med hjalp av kanda rorelsedetekteringsalgoritmer som till exempel inkluderar jamforelsen av pa varandra foljande infangade bildramar. Sasom diskuteras ovan kan funktionaliteten som tillhandahâlls enligt uppfinningen exekveras endast med hjalp av videobehandlingssystemet 106 eller i en kombincrad process mcd videobehandlingssystemet 106 och kameran 102. Kameran 102 kan vidare forses med behandlingsfunktionalitet for att till exempel i sig sjalv detektera rorelse Mom en sekvens av infangade bildramar. I en altemativ utforingsform och som diskuteras ovan kan rorelsedetektering attemativt eller dessutom alstras med hjalp av PIR-baserad teknologi (visas ej).

Om rorelse detekteras alstras, S3, ett larm. Larmet tillhandahâlls foretradelsevis till en mansklig operatOr via det grafiska granssnittet som tillhandatffills vid terminalen 110. Larmet kan distribueras direkt till den manskliga opera-toren eller kan koas for att till exempel hanteras baserat pa prioritet. Vid genomgang av larmet kan den manskliga operatoren tillhandahallas med en videosekvens som relaterar till sekvensen med bilder som inffingades vid (och mOjligen kring) tiden da rorelsen detekterades. Videosekvensen är foretradelsevis tiltrackligt tang for att mojliggora for den manskliga operatoren att fullstandigt forsffi situationen vid vilken rorelsen detekterades, genom att inkludera atminstone lite tid innan rorelsen detekterades. Videosekvensen ska a andra sidan hallas sâ kort som mojligt for att maximera antalet videosekvenser som den manskliga operatoren kan titta pa Mom en given tidsperiod.

Videobehandlingssystemet 106 klassificerar foretradelsevis den detekterade rorelsen for att bestamma om ett larm faktiskt ska alstras, alltsa innan ett larm alstras. Detta mojtiggor saledes undanrojning av flertalet felaktiga larm som till exempel alstras pa grund av brus, tillatna aktiviteter (till exempel rorelser i en specifik riktning) Mom videosekvensen, osv. Endast de larm som videobehandlingssystemet 106 "stapper igenom" (dvs. som kategoriseras som larm) kommer saledes vidarebefordras till terminalen 110. 8 Vid detekterad rorelse och/eller vid alstrandet av larmet kan det vara mojligt fOr videobehandlingssystemet 106 (eller kameran 102 eller en kombination som diskuteras ovan) att bestamma, S4, typen av larm. Det kan dessutom ocksa vara lampligt att tillata den manskliga operatoren att bestamma typen av larm vid observation av videosekvensen. Att tillata den manskliga operatoren att bestamma typen av larm kan minimera felaktiga typklassificeringar sà som automatiskt skulle gjorts av videobehandlingssystemet 106. Nya och avancerade videobehandlingsalgoritmer är under utveckling och kan visa sig vara mer noggranna i jamforelse med den bestamning som är mojlig av en mansklig operator. I enlighet med uppfinningen är vilken som av dessa typer av larmklassificering mojlig och Mom uppfinningens omrade. Det kan dessutom vara mojligt att tillâta larmtypklassificeringen att bli semiautomatiserad till exempel genom att tillâta videobehandlingssystemet 106 att foresla en eller ett flertal bast matchande larmtyper for den manskliga operatoren.

Sâ snart larmtypen har bestamts och typen bestamts vara av en felaktig typ kan icke-larmomradet sattas, S5, Mom bilden (till exempel 104). I den illustrerade utforingsformen har tva icke-larmomfaden 302, 304 bestamts. Det forsta icke-larmomfadet 302 relaterar till hogen med balkar och plankor som tacks av presenningen 118. I den illustrerade utforingsformen har presenningen 118 inte blivit fullstandigt fixerad runt hogen spa att en del av presenningen 118 finals "rora" sig i vinden. Det andra icke-larmomtidet 304 relaterar till flertalet moln 120 som ror sig over den klara himlen. Sâ som forstas av ovanstaende kommer presenningen 118 och molnen 120 vid en vindflakt rora sig och mojligen alstra en rorelse som detekteras av videobehandlingssystemet 106. Den detekterade rorelsen kommer sannolikt tacka en begransad del av omradet 104 och saledes kommer ickelarmomthdena 302, 304 tillatas att tacka det specifika omradet dar rorelse detekteras plus en utstrackning sâ att i det fallet att vidare rorelse sker kommer den rorelsen sannolikt ske Mom det nagot stone icke-larmomthdena 302, 304. Sà som diskuteras ovan kan en eller flera icke- larmomthden sattas Mom omthdet 104 som overvakas med hjalp av kameran 102. Icke-larmomradena kan dessutom vara overlappande. Icke-larmomthdena 302, 304 kan vidare sattas manuellt av den manskliga operatoren genom det grafiska granssnittet hos terminalen 110, med videobehandlingssystemet 106 eller genom en kombination av de 30 bada. Storleken av icke-larmomidet kan vidare bero pa typen av larm. I det fall att det till exempel bestams att det felaktiga larmet relaterar till presenningen 118 som ror sig i vinden kan ett icke-larmomrade som endast är nagot storre an den exakta positionen dar rorelsen detekteras sattas. I fall rorelsen är alstrad av mom n som ror sig kan ett storre horisontellt onulde sattas som mojligen tacker vidare rorelse av molnen. I det fall mindre djur ror sig 9 inom omildet 104 kan ett icke-larmomthde sattas baserat pa varandra foljande larm som alstras overlappande icke-larmomraden. I Fig. 3 illustreras icke-larmomthdena 302, 304 saledes som rektangulara omthden med det ska forstas vilken som typ av form är mojlig och inom uppfinningens Efter att man har stallt in icke-larmomraden 302, 304 initieras en forutbestamd undertryckningstidsperiod vilket tinker att vidare rOrelser som sker inom icke-larmomradena 302, 304 undertrycks, S6. Den forutbestamda undertryckningstidsperioden kan vara fast eller justerbar sà som diskuteras ovan. Den forutbestamda undertryckningstidperioden kan ocksà sktas baserat pa den bestamda typen av larm. I fallet med presenningen som ror sig i viden är det till exempel troligt att rorelse kommer att alstras under en utstrackt tidperiod och saledes kan den forutbestamda undertryckningstidsperioden goras (i jamforelsevis) lang (till exempel timmar). I fallet med rorelse som initieras med till exempel ett mindre djur kan daremot den forutbestamda undertryckningstidsperioden sattas (jamforelsevis) kort (till exempel minuter) eftersom sa.dan rorelse inte ska undertrycka rorelse som till exempel alstras av en manniska som intrader inom omiadet 104.

Positionen hos den detekterade rorelsen kan vidare payerka den f6rutbestamda undertryckningstidsperioden. I det fall rorelse sker inom de hogre delarna av omeadet kan det bestammas att det är mycket osannolikt att till exempel flagon mansklig rorelse skulle ske i det forutbestamda omra.det 104.

Den verkliga implementeringen av att undertrycka vidare rorelse inom icke- larmomthdena 302, 304 kan implementeras pa olika salt och beroende pa typen av utrustning som innefattar med overvakningssystemet 100. Initieringen av ett icke-larmomrade kan till exempel tillhandahallas sa som kerkoppling till videobehandlingssystemet 106 eller till kameran 102, till exempel av en mansklig operator genom det grafiska granssnittet i terminalen 110. Dvs. kameran 102 kan till exempel omkonfigureras for att inte fanga en bild inom en del av dess aktiva infangstomfade (till exempel i fallet med en CMOS-bildsensor) under den forutbestamda undertryckningstidsperioden (aktiv sensormaskning). En Adan implementering (dvs. undertryckning av sensorns infangstomrade) kan ta bort mojligheten att tillka annan (dvs. andra) typer av larm att vidarebefordras till terminalen 110. Det kan saledes foredras att inte fysiskt "blockera" en specifik del av sensorns infangstomfade utan snarare tillka undertryckningen att vara "virtuell" och mojligen relaterad till en specifik larmtyp.

Sâ som forstas kan ovanstaende diskuterade implementering tillhandahallas vid vilket som heist steg fran infangning av bilden med hjalp av kameran 102 upp till dess bilden (videostrommen) tillhandahafis den manskliga opera-toren vill terminalen 110.

Sammanfattningsvis relaterar fOreliggande uppfinning till en metod for ett overvakningssystem, innefattande stegen att motta en bild fran en overvakningskamera som infangar en bildsekvens av ett forutbestamt omthde, detektera rOrelse inom det forutbestamda omrade, alstra ett larm om rorelse detekteras, bestamma typen av larm, satta ett ickelarmomrade inom bilden om typen av larm bestams finns pa en lista av forutbestamda larmtyper, och under en forutbestamd tidsperiod undertrycka detektering av rorelse inom icke-larmomradet.

Om ett larm i enlighet med uppfinningen bestams vara av en felaktig typ salts ett larmomrade inom bilden (dvs. utgorande en delsektion av det forutbestamda omeadet dar det forutbestamda °mead& typiskt är ett intressant omfdde i behov an bevakning) for att tillata en tidsbaserad undertryckning av vidare larm. En sa.dan undertryckning minimerar fordelaktigt repeterade felaktiga larm, eftersom endast ett "forsta" larm kommer behova vidare hantering, mojligen av en mansklig operator. Efterfoljande larm som harstammar fran eft icke-larmomrade inom det forutbestamda omfadet kommer att undertryckas men man fortfarande tillater kontroll/overvakning/rorelsedetektering av den aterstaende delen av det forutbestamda omradet (dvs. den delen (delama) av bilden som inte inkluderar icke- larmsomradet). Endast ett saval som flera icke-larmomraden kan sattas inom samma forutbestamda omrade, vilka mojligen kan ha visst Overlapp i relation till varandra och som har samma eller olika forutbestamda undertryckningstidsperioder.

Rireliggande beskrivning anger metoder, system och mjukvaruprodukter pa vilken som helst typ av maskinlasbart media for att astadkomma olika skeenden.

Utforingsformerna enligt foreliggande beskrivning kan implementeras med hjalp av existerande dator processorer eller med hjalp av specifikt anpassade datorprocessorer for ett lampligt system, tillhandahallna for detta eller andra andamal, eller med hjalp av ett h'ardkodat system. Utforingsformer inom foreliggande beskrivnings omfattning inkluderar mjukvaruprodukter som innefattar maskinlasbar media for att forvara eller lagra maskinexekverbara instruktioner eller datastrukturer. Sa.dan maskinlasbar media kan vara vilken som tillganglig media som kan atkommas av en allman eller specifikt anpassad dator eller andra maskiner med en processor. Sa.dan maskinlasbar media kan till exempel innefatta RAM, ROM, EPROM, EEPROM, CD-ROM, eller andra typer av optisk disklagring, magnetisk disklagring eller andra magnetiska lagringsenheter, eller andra typer av medium 11 som kan anvandas for att bara eller lagra onskvard programkod som maskinexekverbara instruktioner eller datastrukturer som atkommas av en allman eller specifikt anpassad dator eller annan maskin med en processor. Nar information overfors eller tillhandahalls over ett natverk eller andra kommunikationsanslutningar (antingen trndade, trndlosa, eller en kombination av tradad eller tradlos) till en maskin uppfattar maskinen dessa anslutningar som ett maskinlasbart medium. Vilken som heist typ av sadan anslutning anses saledes vara ett maskinlasbart medium. Kombinationer av ovanstaende inkluderar dessutom i omfattningen maskinlasbart media. Maskinexekverbara instruktioner inkluderar till exempel instruktioner och data som anbringar en allman dator, specifikt anpassad dator, eller specifikt anpassade processmaskiner for att utfora en viss funktion eller grupp av funktioner.

Aven om figurerna kan anses visa en specifik ordning for metodsteg kan ordningen hos stegen avvika fran stegen som beskrivits. Tva eller flera steg kan dessutom utforas samtidigt eller delvis samtidigt. Sadana variationer kommcr att bcro pa mjukvarueller hardvarusystemen som valjs och val vid implementeringen. Alla sadana variationer är inom beskrivningens omfattning. Mjukvaruimplementeringen kan dessutom uppnas med standardbaserade programmeringstekniker med regelbaserad logik eller annan logik for att astadkomma de olika anslutningsstegen, behandlingsstegen, jamfOrelsestegen och beslutsstegen. Aven om uppfinningen beskrivits med referens till specifika exemplifierade utforingsformer kan dessutom manga olika altereringar, modifieringar och liknande vara uppenbara for fackmannen.

Variationer hos de beskrivna utforingsformerna kan forstas och utforas av fackmannen vid utforande av den skyddade uppfinningen genom att studera ritningarna, beskrivningen och det bifogade kraven. I kraven exkluderar ordet "innefattar" inte andra delar eller steg, och den oberoende artikeln "en" eller "ett" inte ett flertal.

Claims (10)

ANDRADE PATENTKRAV 1. En metod for ett Overvakningssystem, innefattande stegen att: 1. motta (Si) en bild fran en overvakningskamera (102) for att inranga en sekvens med bilder av ett forutbestamt omrade (104); 2. detektera (S2) rorelse Mom det forutbestamda omradet (104); 3. alstra (S3) ett larm om rorelse detekteras; 4. bestamma (S4), efter det att larmet har alstrats, typen av larm; 5. satta (S5) ett icke-larmomrade (302, 304) inom bilden om typen av larm bestams vara pa en lista av forutbestamda larmtyper; och 6. undertrycka (S6), under en forutbestamd tidsperiod, detektering av rorelse inom icke-larmomfadet (302, 304), varvid den forbestamda tidsperioden satts baserat pa typen av larm. 2. Metod enligt krav 1, varvid bestamningen av larmtyp gars av en mansklig operator som hanterar en datorterminal (110). 3. Metod enligt nagot av kraven 1 eller 2, varvid listan av forutbestamda larm innefattar ett flertal typer av felaktiga larmtillstand. 4. Metod enligt nagot av foregaende krav, varvid steget att alstra (S3) ett larm innefattar att bestamma en position for larmet inom bilden, och att icke-larmomradet (302, 304) är baserat pa larmets position. 5. Metod enligt nagot av kraven 1 — 3, varvid icke-larmomradet (302, 304) salts av en mansklig operator. 6. Metod enligt krav 1, varvid om rorelse relaterande till en annan typ av larm sker inom icke-larmomradet under den forbestamda tidsperioden kommer ett larm for verifiering av en mansklig operator att fortfarande att alstras. 7. Metod enligt nagot av kraven 4 eller 5, varvid larmtypen baseras pa positionen pa larmet. 8. Ett overvakningssystem (100), innefattande: 2 1. atminstone en overvakningskamera (102) for att infanga en sekvens med bilder av ett forutbestamt omrade (104); 2. en styrenhet (106) kopplad till den atminstone en overvakningskameran (102), varvid styrenheten konfigurerats for att: - detektera rorelse inom det forutbestamda °mead et (104); 3. alstra ett larm om rorelse detekteras; 4. satta ett icke-larmomrade (302, 304) inom bilden om typen av larm bestams vara pa en lista av forutbestamda larmtyper; och 5. undertrycka, under en forutbestamd tidsperiod, detektering av 10 rorelse inom icke-larmomradet (302, 304), varvid den forbestamda tidsperioden satts baserat pa typen av larm. 9. Ovcrvakningssystem (100) enligt krav 8, varvid styrenhcten (106) vidarc är konfigurerad for att motta, genom ett anvandargranssnitt (110), en indikation av larmtypen fran en mansklig operator. 10. Datorprogramprodukt innefattande ett datorlasbart medium som pa sig har lagrat datorprogramorgan for att styra ett overvakningssystem, varvid datorprogramprodukten innefattar: - kod for att motta en bild fran en overvakningskamera som infangar en sekvens med bilder av ett forutbestamt omrade (104);

1. kod for att detektera rorelse inom det forutbestamda omfadet (104);

2. kod for att alstra ett larm om rorelse detekteras;

3. kod for att bestamma, efter det att larmet har alstrats, typen av larm; - kod for att stalla in ett icke-larmomiide (302, 304) inom bilden om typen av larm bestams vara pa en lista av forutbestamda larmtyper; och

4. kod for att undertrycka, under en forutbestamd tidsperiod, detektering av rorelse inom icke-larmomradet (302, 304), varvid den forbestamda tidsperioden satts baserat pa typen av larm. EH)108 ND ..z...106