SE0950258A1 - Bordsbox infälld i bordskiva med anslutningar för el-, tele- och datauttag - Google Patents

Description

39 2 Üeseuiom är ed syfte med uppfinningen en rnöjïiiggöre en barnsben eern dessutom ger möjiignei tiii eneiuining ev eiekiriska iedningar underifrån.

Semmenfetfnšng av ugspfinrringen Gennni iiåreiiggende uppfinning, eâsern denna framstår i det nbereende patenikrevet, uepfyiås even angivna syfte. Lämniige ntiëršngeierrner av uppfinning- en anges i de beroende peienikreven.

Uppfinningar: avser en nnrdebox innefattande iniästningeden fdr ett eäita feet bnrdsnnxen i en bnrdsekive, Üen innefeiier även en i huvudsak rektangulär enišggningerarn viiken är enerdned en eniigge mot bdrdeskivan eernt ett Eonk pie eeret över en öppning biided av eniiggningsrarnen i nordennxen. När Hacker är etängi ernåiier bnrdsnnxen ett i huvudsak giant utseende även när eiektrisi-re kab- ier är aneidina. šnrdebexen innefattar videre en fdrsie gevei eneiuten iii! en förste kerieida av eniiggningsremen den en andra gevei ensiuten tiii en andra irnrieide av eniiggningeremen varvid en nâiiere är menierad i nämnde gavinr. Hàiinren är när- vid endrdnad en uppbära åiniineinne en iörein eiekiriek insats iiii viiiren yttre eieki~ risk epnereiur är ansintber gennrn nämnde irabiar. Håiieren är urfnrnied med iërsia mnnteringednn i viike den föreia eieidrinke ineeieen är ideiegbart rnnniered varvid niieren är vridnert rnnniered iiii gevierne för reieiien kring en vridaxei rneiien en eneidtningeišge då nåiieren nr i huvudsak nareiieili: orieniered iiërhàiiende tiii en» iiggningerainen för ed underiätia aneiutning av kenieiiter tiii nämnde ineeie den en driiieiäge då nåiieren ar vriden en vinkei i inierveiiei 3G” düfi, företrädesvis 49”. i iörnåiiande iiiå aniiggningerarnen så att även den föreie eiekirieka insatsen ernåiier samme vinkel iförnàiiende iiii aniiggningsremen den därmed berdeekiven. Bette vinkiede iäge av náiiaren och de eiektrieire insatserna innebär en: en utökat ut» rymme skapas inuii nerdebexen fdr ett uppta kontakterna den en inneeiiiie kaeei» aneiuininger även när ieeiret är stängt. i yiteriigere udëringeidrrner ev uppfinningen år nâiieren försedd med andra nrenierêngednn všiire är niniriktede nämnda förste mnnieringednn så ett åirninsione en andra eieictriek ineeie även kan idsiegnen ninnieres i nàiaren för eneintning av yiire eiekirisk epnereiur från maiden sida av nåiieren. Genom denna andra merite- ringsdnn erhåiie en dunneåeidigt ninniege av de eieinriskn insatserna så en iiårbru~ kare även kan eneiuias från berdeie undersida.

Lä! tå 21% Bit 3 i ytteriigare ntiöringeterrner av uppfinningen är nåiiaren utformad sent en profit törsetirtt med iängegàende spår i viiken de eiektršeke insatserna ken etegiöst rnenteres iängs med pretiien. Genern ett utterrne nätter-en sein en prntii men iängegàenfie spår kan ttere eieittriei-:e insatser men eiiite bredder menteree nå vet- frie pietser länge nrntiien. Även tänt-dank ken mnnteree på nietser när ingen insats är monterad för ett erttåiia ett skydd rnnt ett kanter tränger ner i prntiten. i ytteriigere uttöringeternrier ev uppfinningen är incket töreett med ett etter- giviigt nrgen som enstuter tiii eniiggnirtgsrarnens iângešde. Bet ettergiviiga nrgenet rnöiiiggör ett kanter ken vara eneintne tiii bnrdebnxen trnts ett iunken är stängd nan därmed hindra eernrn och tifireinåi ett komme ner i heten. i ytteriigere nttöringetnrrner ev uppfinningen är inckete undersida eneititen tiii en gångiärnsrnekenisrn sent är mentered tiii eniiggnšngsrarnens iångeina så ett nämnda mekanism är ciniri när inciiet är stängt. Gàngjärnsrneiteniernen är töreträ» cieevie av den typ där ett tryck vin tenirets framkant öppnar ett stängt teak nen där Basket stängs genem ett ineitet trycks nedåt titt stängt iëge i viiket det stannar. Üen nnide mekanismer: innebär ett berttebnxen är i huvudsak nian i nivå med borde- ytan både utan enn med kanter anslutna. i ytteriigere nttëringeternier av nnpitinningen är net ettergiviiga orgenet för» sett men en kentvuist anpassad tiii ett enär i iecket tär att (termen kunne monteras nå tneket gennni ett iiantvuieten skjuts in i spåret. Att rnnnteringen ev nrgenet sker på detta sätt innebär ett ergenet enkett kan bytes ett. em dess eneintning tiii an» iiggningernmen ner neterrnerete etter nrn det betintiige nrganet etteii ersättas ev en annan typ et: nrgen. i ytteriigere nttöringstnrrner av uppfinningen är nämnde ettergiviige ergen uttnrrnet endera sent en etastiei: kent etter som en bersttormad kent tär ett ineket i ntöiiigeste mån skatt ensinte rnnt eniiggningsrerrien när eieittršska iedninger Böner ut från bnrdsbnxen. En eiestieit kent innebär ett bra ríernrnskycirí med stängd tacka rnenen en bnrettnrmett kant innebär en nian yta ev braxen vid ensiutne kanter.

Lncitets kent kan såiedes anpassas tiit en specifik användning ev boxen. i ytteriigere utfäringstermer ev uppfinningen är näninde nåiiere utferrned att uppbära tiere eiektristze insatser, tàïnttorgan eiier dietensergen. Men en "tång" nåttere i en ”tång” barnsben kan många eiektriske insatser rnenteree och användas eernticiigt viiket i vissa teii är ëneiwärt. Snänningernntning ken användas tiiisene lå fi mans rnnd nrnrinann, ieinfnner nen iinninrnnsuirusiningnr i en nian samma barns- noir viikni innniträr en izirnii nnvändningsnmràán. i yiieriigare uiiöringsinrninr av uppfinningen är den röriign nåiinrren försedd man minst en fiädrancie iäsinrgan viikei är annrrinai: an samvnrirn men nii iåsnrgnn piacerni i iinrnnbnxr-ins siniinnära riei. Deiin innebär nii dnr iiädranrie iäsinrgnnei kan snänpa in i iåsnrganet nen fixera hàiiaren i zinsiuiriingsiägni för an nnneriätin nn ansiuining :av irnniniiinr iiii insatserna gnnnrn att iiàiiaren iàses pnraiiniii rneri bnrcissiiziifan. i neiin iäge är de eieiririskn insaisernas àiirnnis snrn aiira häst non dn befinner sig dnssutnni nära på i nivå man nnnissiiivnn varvid ansiuiningnn av krin- iaizinrnn är niyckei enknii. i yitnriigarn niiåïiringsinrrnnr av uppfinningen är dei ijäcirande fàsinrganei iriinrrnai snni en från en iiåiinrgaveii uisiriuiandn tunga. Urinrniningen snrri en iungn innebär air fäsinrganni inie behöver iiiiverifzas separat uran kan sinnsns ui iiiisarnmans men nåiiargnvein. i yrinriigare uiiöringsinrnier av uppfinningen är iåsnrgnnei iitinrrnni snrn ett uisinnsni öra piacnrai i bnrdsnnxens gavni så att iirnts frin änrin är riirian nini incireis insida vin siängi incirz. Ävnn iàsnrgnnni kan rnnd denna urinrnining iiiivnr- kan samtidigt som gnvsin, Bnnsninm åsiadknrns en nnturiig nan nära kontakt rnni» inn iåsnrgnnei nen iäsinrgnnni. i yiieriigarn uriëringsinrnier av iinniinningen är iäsinrgaiiei färsen; rnnd en grinäei för an: fäsinrgnnni rieis siiaii kunna påverkas iiii att iiäárn i nåiiarens iängn~ riktning dnis siraii kunna uigörn en iianding fiir iiàiinrens vridning nieiian dess nriiisiàge och finns nnsiuiningsiägn. Grincininn innebär en ytinriignre förbättring av iiåiiarnns ninnuniia rnanövrnringsiörinågn vid nånn iåsning, upniåsning nnn vinir» Bing. i yiinriignre uiiëršngsinrmer av unniinningen begränsas iiàiiarens vinknii vridning från ansiuiningsiägei rrini en ansingsyia piacernci i nnsiuining iiii gång- iàrnsnieicnnisrrinn. Ansiagsyian innenàir en naiuriigi sinpp för vini-:æirörnisnn och kan nxv. iningrnrns ciireki i gångiàrnsrnnknnisrnan niier ánss nåiiarn. Gennni att vinknirrirnisen iingràïnsns iinnnriäiias även rnanövrnringen men iiiàip av gripdeien. iínpiinningen nvsnr såinëes en nnrcisbøx innefaiianiie àirnirisinnn nn eiei-:irisii insats, men ofta en fiera, iiii viiiien niier viiiia ninkirisira prnnuirier kan an» siuias från nånn framsida nian baksida av insatsen. insatsen är piacnrari i sin kupp iingsiiiryrnrnn i iinrrisianxen nen kan viniiias niæiian en nnsiiriningsiàge nan en 15 25 30 5 drifieiäge så ett eii uiåiiaei: utrymme får ireniairier biidas vid irieeisernee everieirie när insatserna vrids från eneiuinirrgeiägei iiii driiisiägei för ett eii ieei: ekeii kunna eiärrges när eieirtrieire iiiirbriikere är erisiuirie iiii insatserna. irifäeiriirigeden är arr erdrieäe iår att meriiere fast bereebexen i en berdeekive.

Ken* àesirrivrišrig ev rirrrirrgerrre Uppiiririirigen irerrirrier nu ett heeirrivae närmare med hjëip ev uiiëringeex- erripei med hänvisning išii rie bifegade riinirigarne, där figur i viser en berrisiciex eriiigi föreiiggende uppfinning rrieriieree rieeiäiie i en boråeekive, figur 2 viser eri perseekiivvy iråri over: ev herdebexeri eniigi uppfinningen i ett arieiutriirigeiäge, figur 3 viser en sirievy av berdebexeri eriiigt figur 2, figur 4 viser en enšiivy gericirri berdebexeri eriiigi figur 2, figur 5 visar er: riersriekrivvy från even av berdebexeri eniigt uppfinningen i ett ririiieiäge, ii§ur ö viser er: eidevy ev bereeinexeri eniigt figur 5. figur T viser en eriiitvy gerieiri berdebexen eniigi *figur å, figur 8 viser en perspeirrivvy från even av iaorciebexen eriiigt ueçiiiniiirigen i ett ciriiieiäge med ierzkei stängt ëeeirrivriirrg ev uppfinningen Figur 'i visar en berdsbex 'iiš viiiizeri är riecisàriki monterad i en berdssirive 12. Berdebeireri är iäeiii ev eii ieeir 13 viiirei är iöreeri med ett eitergiviigi ergeri “ie sem erisiuier iii! er: rekieriguiår erriiggnirigerem 15 viiken iigger pierii en met berdesiaiveri, Ever eiiergiviige rirgarrei 14 irerr vara iiiiverirei av en mjuk peiyriier ei- ier vera av rieiurgurrirrii rich vara uiferrriad averrieiriariee mer dess erriiggningskeni 153. Leekei är videre uppfäiiberi genom ert eei år iëreeii med en gàrig§ärrrerrieire~ riierri vid eriiiggriirigeireriteris 16 rrieisiàeride kent ii”. Serri framgår ev 'figuren är aniiggnirigeremen, ecii därmed eerciebexeri, iiiiermed rriee meisiåeririe iårigeider eeh rrieisiâeride korieifiier erieriierade med räi virikei mer varandra, När ieeirei är nediàiii eriiàiier bereebexen ett piarii iäge näeieri i nivå med berrieeiriverie yra vii» ket ger berciei ett rerii eeh smyger utseende samtidigt som papper, böcker etc. iiii rich med ken pieeeree evenpà berdseexeri. 15 3G 5 Figur 2 visar bordsbexen iQ eriiigi irripiinningen med iocirei 13 uppfäiii varvid gångjärriemeiranierrren 23 visas vilken basiàr av två deiar piacerade invän- digt vid var sida av ariiiggningerarrien 15. Enrdabrixen irineiaiiar en förare gave! 21 ansiuieri iiii en iërsia iizdrisida šii av ariiiggnirigeramen rich en andra gavei 22 arv siirien iiii en andra iierieida 222 av aniiggningerarrren. íšavierna 21! 22 är förbund- na med en första etëdkani 23 iänga en företa iårigešda 231 av aniiggningsrarrieri :mh med en andra siödiiarii 24 iänge en andra iångsida EM av aniiggriirigerarrieri.

Medan de båda gaviarna 21, 22 är en håiiare 25 iasi menierad viikerr iiåiiare är andrdnad eri uppbära en eiier fiera eieiririsire insatser âfii. Figuren visar en eieid» risk ineais i rerrn av eii dubbad jordai spänriingsuiiag Edi. Även daiauiiag i øiiira ierrrier kan manieras i iiàiiarenr Dessutom visas att nåiiaren deesuidm vid sidan av den ešeiririeka šnsaiseri uppbär ett iäcirergara 2? för aii döiia håiiareris insida när eii iàïai irieaiser är monterade, Täcirdrgariei kan även vara ett dietarisergan 2? iår aii àeiadkarnma eii definierar aveiänd meiian angränsande insatser. Bordebdxen är vidare försedd med dppiiarrgningsdon 28 viike är iii! får iniäatriing av en irerg, ej visad, aerri kan hänge under berdeeoxan för att ia hand dnr six. kabeisiarzir.

Uppriängriingedanan utgör en hackad änddei av stddkanierna 23, 24. Figuren vi- sar även dei eiiergiviiga orgariei 14 viikei är iörseii med en irariiviiiai 29 irraiqïuieri i ert spår Si) i idckei 13.

Figur 3 visar bdrdsbdxen iråri sidan med den företa gevein 2'i arisiuien iiii den första irariaidan 211 av aniiggningsramen. Vidare visas den förare siëdkanien 23 den den andra siåidiranieri 24. Den företa gavein 21 är iëreedd med ett Eàedr- gari 31 uiidrrriai sem eii inåi bdrdabaxan distanser öra med en iri ände riktad upp- ài mot idcireia insida när iackei är erärigi. riåiiaren är i var ände rrianierad iíii en håiiargavei 32 varvid håiiaren tiiisarrirrians med iiàiiargavein 32 är vridbari monte- rad iiii bexeris gevier Ei kring en vridaxeiri 33.

Figur 4 visar ert vinkeiräii snitt gericrrri bordsbexen 'iiš med iiåiiararr 25 in» nefaiiande dess nidnreringsprriiiier di, 42 rndriiered i de båda gaviarna av viiire den andra gavein 22 är syriiig i sniiiei., Som framgår av figuren är det dubbia jan dade spänningeiiiiagei 261 monterar i riàiiereri 25. Även viieriigare eieiririeira in- satser med àiirerrisi från iiåiiarene båda sider kan rrienieras i iiáiiaren 25, i-iåiiareri 25 är uriarmad sem en ivádeiad aiurriiniurriereiii višken är försedd med iangsgàeri» de eeår piarserade deia vid erdiiieris framsida iiorrn av första menieringaddn dša och deis vid prøfiiens baksida i form av andra rrionieringsden där: så air de eieiii- 25 30 Y fiske insatserna stegiöst ken vaitritt oisceres iängs med proiiien. Läget av hàiiaren 25 som visas i figurerna 3 och 4 avser ett ensiutningsiäge vid viiiret den uppåt vändende insatsen är nareiieii med eniiggningsrsrnen 15 och därmed Booker 13 i stängt iäge. iiåiierens monteringsnrofiier 41, 42, företrädesvis tiiiverkede i aiumini- uni, nåiis samman i deres både änder av nåiiergevierna 32, av viike den andra är syniig i det visade snittet. Ûenns visade hàitargsvei är försedd med ett i nåiierens iëngdriktning tiädrsnde tästorgen 46 i form av en nisiziutande tunga. Den side av fàïstorganet som vänder mot gat/ein 22 är försett med ett utskott viiiret är anordnat ett med snäpnverken samverka med det utstansade örat, viiirsi: skjuter inåt boxen, på gevsins iåsorgan. Fästorgenet 45 är videre försett med en griodei 4"? för att un- deriätts tungens irigörende från iåsorganet onn även medverka tiii att fungera som handtag vid manövrering av håiieren 25. Figuren visar även gàngjfaïrnsrnekenis» men 2G viiiren är försedd rned en ensiegsyta åt rnot viiken håiiarens 25 vridning begränsas, Figur 5 viser bordsboxen i ett drirtsiäge som inneöär att heta nàiiaren 25 med dess eisktrisita insats 261 vridits kring dess vridaxei 33 viiket innebär att hån ieren rotsrsts en vinkei d, se figur d, i törnâiiande tiii aniiggningsrarnens 15 under» sida och därmed tiii bordssirivan. Genom att vridexein 33 är monterad i geviarne 21, 22 närmare aniiggningsrsmens andra iàngsida 241 än dess första iångsida 231 eriiàiis en i huvudsak kiitorrned uirvrrimesvoivrn i bordsboxen viiken uirvni» mesvoiym begränsas av det stängda ioeket 13, gaviarna 21, 22, hàiieren 25 och bordsbnxens förste stödiient 23. För att från det itignr 2 visade ansiutningsiäget tiii det i figur ö visade drittsiäget har nåiiargeviernes både iëstorgan tryckts inåt boxen varvid de har iösgjorts 'från de båda iäsorganen 31 så att nàiieren kan vridas tiil det visade iäget. Vinkein som tiàiieren kan vridas är företrädesvis na 45° rnsn ken anta senitiign vinkier i interveiist 30” ~ dö”. Den kiiinrrnade otryrnrriesvoiyrnen innebär att elektriska kontakter kan vara ensiutria tiii de eiektriske insatserna trots ett teck- et är stängt Utryrnrnesveivnien tiiissmrriens med en öppning 44 i bordsboxen un» dertiii meiien håiiaren 25 den den första stöditariten 23 ger även vtteriigare niöjiig~ net tiii ett gömma undan de från ovansidan ensintna kanterna. Figuren visar även gångjärnsrnekenismen 20 viiiren är försedd med ansiagsyten 51 oiecered i ansiut~ ning tiii nieireriismen, exv. direkt nå densamma. Figuren visar dessutom iniëst riingsdon 52 för testsëttriing av bordsbdxen i bordsskivan. intästningsdonen 52 är piacerede på gevierne 21! 22 och nar formen ev en iiggende tiesita.. ivionteringen n; fi; i!! 8 av en fästa tâšå šnfästnšngsdnner 52 görs genom att fäster fërs än men sïërrn råešnn av öppnšngen och sedan skjuts i sídien när nen nršnnre næånn av öppningen. På fäs- rnt sšrtnr en skruv montern-ü man när nænna rírns år rràffar nen nnrnsskšvans under» såna nan räsïnr närrned bnrüsnnxnnfl Figur ß visar att nåâåaren 25 vrâdšts i pišens rškïníng kring vršnaxein 33 všn« knän n får an bâida den kššíorrnade urrymrnnsvniynren V bšånan mnššan anšiggnšngs- rarnnn 15, nåiinren Eâ, gaviarnn (varav nen fërsâa gavnšn 21 visas) enn den första srëdknnínn 23. Önnnšngnn 144 šndšknras även š figuren. i ansšuïnângsšägnt kan även en öppning finnas rnešânn nåššaren och sïöëkanten, man šdrârïsšäger är ëppnšngen 44 sïërre för art eâekâriska kabåar sšsašš kunna gëmnzas undan š nnrcšsbnxen.

Figur "I visar en snšrt gnnnrn bnrdsbnxen E nršírsiägnr varvid nåišaren 25 är vršdnn rå!! sin äncšâägæ så att nåšiarnns 225 nrnnrnršrrgnnrofiš 42 med sin nšana ynersš» råa anšâggær rnnr gångšärnsrneiranisrnens 2G ansšagsïrrra 51. Figuren visar även att šàstnrgnnet frö nar Enssars från âåsnrgannr 31 så att vrinnšngen av nàšiaren 25 kun de göras.

Figur 8 visar nnrdsnoxen 1G rned dess Hack '33 síàïngt š dess dršštsiäge var- všd nåâiarnn 25 nar vrâdirs när sin änrššägn kring vridaxnšn 33. Figuren visar an bnrrisbnxen antar en sšäi övre yta š ciriftsšäge višken yta Ešgger i starr sen i sarnrna nian snrn bnrcšsytnn E všiken nnxen är infäššn vräker innebär an knnšngn ann knntak» rer ansiurna ršri de nšektršska šnsnrserna är skydnacše ann dnina för att ântn skadas av arbete nå nnrdnt. Ûessuânm unneriänns nëmnna arnere nftnranrn knntaktnr nen knnêar inte är ä vägen.

Claims (13)

ÉÛ 25 3G PATENTKRAV

1. Bnrcšsbox (1 (3) šnnerananne änfäsrningsdon (28) för att såna fast bnrdsbmn en (m) i en nnrnsskiva (12). en E huvudsak reš-rrnnguiër anšäggnšngsrarn (15) ar» nrdnan att aniâgga mot bnrdsskävan (12) sann en šnck (13) piacerar ävnr en öpp- ning bišdaci av nnâšggnšngsrarnnn (15) i bnrdsbnxnn (N11 víikæn nnrdsnnx (19) vâda~ re šnneraïtnr en färsra gaveš (21) ansšntnn tíšš en fërsta knrrsšda (211) av anšigg- nšngsrarnen (15) nen en annra gaveâ (22) ansšuien täšš en andra knrrsšda (222) av anlšggnëngsrnmen (15) varvid en nåišarn (25) är mnnreran rnniian nämnda gavåar (21, 22) nan att nàšiaren (25) är nnnrdnad att uppbära àtmšnsrnnn en fërsïa ninkr risk insats (281) tšâš všiken yttre æßnktrisk anpararur är ansšuibar, Erännnrnrzšrnnd av an nåššarnn (25} är utfnrrnad med försra rnnnrnršngsdon (4521) i viika dan första ešektršnka insatsen (261) år iësrngbarï monreran varvid nåšåaren (25) är vršdnart rnnníeran nåi gavšarna (21, 22) för rnraïínn kring en vrícšaxnê (33) rnešinn nn nnsinr- nšngsiåge då nåíiaren (25} är i huvudsak parašieiši nršenterad med anššggnšngsra» man (15) för att undenäna ansinrnšng av knnrakter ïišå nämnda insats (251) nen en nršfisâfaïge då nåiâarnn (25) är vršdnn en všnkeš E ântervaåiet 35? «8Ü°, företrädesvis »åšfi i fërnâilande tšiš anišggningsrnnren (15) så att även :inn försrn ešektriska ânsa1~ sen (251) ernåiier samma všrrknš i šâirhåišandn iššš aniâggnšngsramnn (151 nen där- rnen nornsskšvan (121 (är att níida en utökat urrymmn (43) í ncrnsbnaren får uppta» ganáe av nënrnna kontakter när inrzker (131 är stängt.

2., Bnrdsbnx enišgr pnrenrkravei 1, årännntnnnnnn av att nâiiarnn (25) är för» sedd man annra rnnnreringsršnn (êšm vin-za är mntrškiadn nämnda första monte» ršngsdnn (45121) så arr innnstnnn en andra eiekïršsk insats (42) även kan âösragbart rnnnteras i nåiaren (25) (är ansšutning av yrtrre eåekrrisk apparatur från nmtsan sida av nàšiaren (251.

3. Bnrdsbnx nniigt frågar av kraven 142, kännntncknnrä av' nn nåiåaren (25) är urfnrnran snrn en profâi fërsedcš med iängsgåænde spår i vššken ne eåekïršska in- satserna (2311 kan stegšösí monteras äängs med nrnfêâen. 30 “ÉÜ

4. , âørrísbox eniâgr frågor av kraven #3. kårrrreâæckrraá av art šockæt Ü 3) är fërserâ mecš ef: æfrærgäviâgt crgarw (14) som ansšuïer ïëši arrššggningsramæns frå) för» sta šångsšcia (Éâê fr.

5. Børdsbøx enššgâ paræntkraveï 4, šrärrreeåeckraaá av att Bøskats (ííšå under» sida är ansiuien ršiå er: gàrrgjšàrrrsrnekanësm (29) som är murrtered tšâE anåšggrršrags- ramæns (ïšš andra åångsšda (EM) så air nämnda mækarršsm (íåüå är došcå när šøckæt (13) är stängt.

6. E. Sardåbm errššgt nàgøt av kravan får-ä, kàïrrrrætesknaä av att dai efiergšvišga organeï (16) är rörsatï rrreri en kanâvuisr (EQ) anpassad ršBE ert spår (39) i Eockeâ för atâ därrrrærš karma mørrteras grå Becker genørrr att kanïvuåster: (29) skjuta år: à sgàrei (36).

7. ?. Bnrásbmz enššgr rrågst av kraven 4-6, kärmeâfickrraâ av art rrämrráa efter» gšvššga ørgarr (H5) är utformar endera sam en eíastêsk kant eiâer surr: en barstfor» mad karrå får art šocket (ïâš i rnëjššgasta mår: skaši arrsiuïa mar aníšggníngsranren (15) när eïekïrâska šedrršrrgar âëper u? från børäsâzrøxran (19).

8. Eardsbax errššgt något av kravæn 151, känrrætacknaá av att närnrzüa hàšia» re (25) är uâfnrrnad att ugcsphära fiera ešektrâska insatser (251 jr, tänkorgan (âïa) æššer rššstansnrgar: (Eïbš. å, ßerdsbøx enišgt frågat av kraven 1%, känrrašeaknaá av arr der: rërišga här»

9. Earen (25) är íërsedfi med minst stå fiäršrande fäsíargarr (êfi) värker är anordnat att samvarka med ett Båscrrgan E31) pšacerai i bardsbexens staïšørrära dei. 4G. ßcrdsbox erråšgt gaterrtkravet Q, kännetesknaä av att fiet íjäârande fästm- garzet Må) är uiísrrnat sam er: från en ræåšäargavei åêiä) utskšuâanfia tunga. 11. (31) är urforrrrat sam ætr Lsrsrarrsar öra gašacerar i bnrfisbøxens gavei (21, 22) så arr

10. Børdsbsx errššgi någøt av kravæn 'šš-*Eiï årännæâeckrraä av air Eåsrsrganat örars fria ände är riktad mat äeckers (13) insicia vid ëräragï Back.

11. ”H 'iii Bsrdsbøx enššgt någøâ av kraven 9-41, känneteæknaä av aít fàsïarganei

12. Må; är šörseit mæeš en gršpüæš (êñ för aït fàstczrganet (453 Gais skai! kunna påven» kas tšäš atï fiädra i håšåarens (âšš šângdräkining dešs skaiä knmna utgöra att hancitag šör šzååâarens (25) vršcinšrag meššara cšess cšršfisâàge ash áess ansšutnšngsiägæ.

13. Børdsbax enššgi någøt av kraven 542, šfiännetecïmaá av aït håšiarens (25) všnkaivršdning från ansâutnšngsšëget begränsas met en ansšagsyta (51) pšacærad ä ansiutnšng âššš gångiärnsmækanšsnæen (26).